Mediebilden av romer

Efter många år i medieskugga har romer de senaste åren hamnat i fokus. Institutet för Mediestudier har låtit göra en studie som visar att journalistiken om romer ökat kraftigt de senaste åren i några stora tidningar – och dessutom tycks den ha blivit mindre stereotyp.

Romer i Europa har traditionellt framställts fördomsfullt i sammanhang av fattigdom och brott. Men studien visar att de undersökta medierna förvisso tar upp brott och romer – men då inte påståenden om romers eventuella brottslighet, utan det handlar till helt dominerande del om brott mot romer.

I dag utkommer en antologi – Mediebilden av romer – med en rad texter om hur medier behandlar Europas kanske mest förtryckta folkgrupp. I centrum finns en studie av rapportering om romer i Aftonbladet och Dagens Nyheter 1995– 2014, gjord av Ester Pollack och Anna Roosvall vid Stockholms universitet.

Sammantaget har drygt 500 texter undersökts. 1995–2009 skrevs cirka tio texter om romer per år. Den sista undersökta femårsperioden, 2010–2014, ökade rapporteringen kraftigt. Till stor del förklaras det av artiklar om romer som tigger i Sverige och av Dagens Nyheters avslöjande av Skånepolisens registrering av romer. Men även sättet man rapporterar tycks förändrat.

– Vår studie antyder en mindre stereotyp mediebild av romer i svenska medier. Men fortfarande finns kunskapsbrister på redaktionerna som gör att myter om romer kan slinka igenom och det finns få romer på redaktionerna som kan vittna ur egen erfarenhet om deras situation. Här har svenska medier arbete att göra, säger Lasse Truedson, föreståndare för Institutet för mediestudier.

I skriften skriver dessutom Hans Caldaras om sina erfarenheter av medierapporteringen om romer och Adam Szoppe berättar om Sveriges Radios unika romskspråkiga redaktion Radio Romano. Thomas Hammarberg, ordförande i Kommissionen mot antiziganism, medverkar med en text om mediernas betydelse för att tillvarata romers rättigheter. Dessutom intervjuas Dagens nyheters chefredaktör Peter Wolodarski.