Tips för medborgare
(Uppställningen är delvis hämtad ur boken ”Mediernas Ansvarighet” av Torbjörn von Krogh som Sim(o) gav ut 2008. Vill du fördjupa dig i resonemangen kan du
beställa boken här.)
I) Lär dig mer om medier
Om du är missnöjd med hur nyhetsmedierna fungerar, eller med deras kvalitet, och vill att de lyssnar på dina synpunkter så är det en fördel att veta en del om hur de fungerar. Det underlättar dina kontakter med redaktörer och reportrar om du har lite hum om mediernas villkor. Här har vi samlat länkar som kan leda till ökad mediekunskap.
Lär dig mer om medier
II) Ställ krav på dina medier
1. Ta reda på vilka regler och värderingar redaktionerna själva anser sig arbeta efter, kräv att de publicerar och diskuterar dessa regler och värderingar på sina hemsidor. Uppmuntra diskussion om lokala regler.
Här följer några exempel att inspireras av.
Etiska regler för press, TV och radio
Nationella riktlinjer som omfattar samtliga redaktioner inom Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, SVT och SR samt samtliga medlemmar i Journalistförbundet.
Göteborgs-Postens etikbibel
Ett exempel på en lokal uttolkning och fördjupning av etiska riktlinjer.
Olle Stenholms råd
Sök sanningen! Var rättvis! Visa medkänsla! Tre uppmaningar från framlidne pressombudsmannen Olle Stenholm som fortfarande gäller som riktmärken för vilka krav användarna kan ställa på sina medier.
Läsarna tillfrågades om etiska regler
I staden Spokane i nordvästra USA bad den lokala morgontidningen om synpunkter på sitt förslag till nya lokala etiska regler för redaktionen. Tidningen Spokesman-Review publicerade ett utkast till regler och höll sedan öppna möten om dem runt om i spridningsområdet. Här förklarar den dåvarande chefredaktören Steve Smith varför.
De lokala reglerna i Spokane
Reglerna är uppdelade i 32 underrubriker från A till W; från Accuracy (noggrannhet) till Web. De inleds med en genomgång av vilka värderingar tidningen vill stå för – och som läsarna därigenom lättare kan ställa tidningen till svars för.
2. Kräv att redaktionerna upprättar en enkel ingång på sina hemsidor så att läsare/användare kan lämna sina synpunkter på det redaktionella innehållet. Synpunkter som alla intresserade kan ta del av. Och om/när det finns sådana vägar, använd dem! Visa att de fyller ett behov.
Svenska medier är inte särskilt framstående på detta. Göteborgs-Posten har dock en ansats, TV4 behåller än så länge sin tittarombudsman och Sveriges Radio har sent omsider vaknat (fast främst på P1:s hemsida). Fler exempel finns utomlands.
Läsardialog i Göteborg
Ställföreträdande ansvarige utgivaren Kenth Andreasson för ett veckosamtal med ett urval läsare.
Tittarombudsmannen
Tittarombudsmannen, TO, på TV4 för fram tittarnas kritik mot programmens innehåll och utformning. Under senare år har SVT och Dagens Nyheter dragit in sina motsvarande ombudsmän.
Lyssnarkontakt i P1
På Sveriges Radios nätsida för lyssnarkontakt kan lyssnarna kritisera radions innehåll – och få reaktioner på kritiken från radions producenter och chefer.
Klarar redaktörerna läsardialogen?
Bloggaren, journalisten och debattören Anders Mildner pläderar för ökad omsorg om dialogen; och i en dialog måste man vara två parter…
Fråga redaktörerna
”Uenig? Spør redaktørene” – så lyder rubriken på Stavanger Aftenblads hemsida. Här svarar chefredaktören, andreredaktören och kulturredaktören direkt på läsarnas kritik.
The Editors i BBC
BBC:s redaktionella chefer förklarar redaktionella beslut och diskuterar tittarnas synpunkter.
Newswatch i BBC
Tittarna uppmuntras att komma in med synpunkter på programmen som refereras och diskuteras i det granskande programmet Newswatch.
Särskild hemsida för klagomål hos BBC
Här finns bland annat månatliga rapporter om vilka klagomål som kommer in (48 000 under januari 2009, många handlade om bevakningen av hjälpen till invånarna på Gaza-remsan. Plus rapporter om rättelser och åtgärder från BBC:s sida.
3. Låt inte bli att kräva rättelser för att ”det inte är lönt”. Forskning indikerar att enbart några få procent av redaktionella fel rättas, bland annat för att människor inte hör av sig; många anser att det är lönlöst att försöka.
98 procent av felen rättas inte
Medieforskaren Scott R Maier vid University of Oregon har gjort en undersökning av huruvida 1220 artiklar med 2615 faktafel i tio tidningar rättats. Det sorgliga resultatet är – 23 artiklar.
Rättelseredaktör på SvD
Lars Ryding intervjuas här efter 1,5 år som kvalitetsredaktör på Svenska Dagbladet. Hans argument kan användas gentemot andra redaktioner som inte satsar på rättelser. De kan faktiskt även användas gentemot SvD på nätet; där samlas inte rättelserna alls på samma sätt som i papperstidningen.
Argument för omsorg om rättelser
Lars Adaktusson, tidigare SVT och nu på TV8, argumenterar i en kolumn i SvD för mindre nonchalans och ökad omsorg vad gäller rättelser i medierna.
4. Kräv att medierna har tydliga platser på sina hemsidor för rättelser, att de samlas på en plats. Och att de som vill bli underrättade om rättelser kan bli det (ett rss-flöde exempelvis).
Expressen samlar sina rättelser
Thomas Mattssons första åtgärd som ny chefredaktör för Expressen i mars 2009, enligt vad han själv skrev i sin blogg, var att samla alla rättelser på en plats. Han motiverade sitt beslut med ”att det är fler som ser våra korrigeringar om de är lätta att hitta, och öppenheten ökar också trovärdigheten”. Varför inte begära att alla större nyhetsredaktioner gör likadant? Det underlättar förvisso överblick – och motiverar redaktioner att ännu flitigare förebygga felaktiga uppgifter.
Här samlas Expressens rättelser
Orden ”Expressen rättar” i vänsterspalten på Expressens ingångssida leder in till avdelningen ”Om Expressen” – och här finns alla Expressens rättelser samlade.
’Vi beklagar misstaget’
Sajten Regret the error samlar in alla rättelser från stora engelskspråkiga nyhetsredaktioner – förutsatt att de har samlat sina rättelser på nätet. Redaktören Craig Silverman i Kanada gör årsgenomgångar av rättelserna och har även skrivit en bok som diskuterar hur rättelser kan minskas (Regret the Error, Union Square Press, 2007)
Intervju med rättelsernas rättare
Mästerrättaren Craig Silverman berättar i en lång intervju om betydelsen av rättelser och om olika trender. Han nämner särskilt brittiska Guardian. En dag fanns det inga rättelser i tidningen och dagen efter förklarade rättelseredaktören att detta inte var ett utslag av plötslig noggrannhet; det berodde på ett tekniskt missöde.
5. Uppmuntra att medierna har tydliga platser där ansvariga redaktörer förklarar hur de arbetar. Skicka inlägg till dem och kräv att de även tar med medieanvändarnas synpunkter och diskuterar dessa.
Livet i ett mediehus
Vlt:s huvudredaktör berättar mycket om sig själv och om Vlt. Ibland blir det även diskussion med läsarna. Redaktionen deltar mera sällan i diskussionen.
Redaktionsblogg i Sundsvall
På Sundsvalls Tidning förefaller det vara tvärtom; mycket redaktionsinlägg och mindre från chefredaktören. Och inte mycket läsarmedverkan.
The Editors i BBC
BBC:s redaktionella chefer förklarar redaktionella beslut och diskuterar tittarnas synpunkter.
Prata med New York Times
På NYT turas de ledande redaktörerna om att svara på läsarfrågor; de har jour en vecka i taget.
III) Öka granskningen av medierna
När svenska mediechefer får frågan om hur kvaliteten på det redaktionella innehållet kan utvecklas talar de om journalistutbildning och medieforskning. När människor utanför medierna får samma fråga svarar de ofta: Mer mediegranskning.
Många läsare, lyssnare, tittare och medieanvändare är experter på egna områden och kan meddela medierna när rapporteringen är felaktig eller tveksam. Gör det. Medieföretagen är förhoppningsvis på väg att inse att användarna är en resurs för ökad kvalitet, inte ett problem.
En webbsida som samlar diskussionen vore värdefull, tidigare fanns www.mediekritik.nu men den har somnat in. Kanske kan det norska exemplet mediekritikk.no nedan, knuff.se eller second opinion fungera i den riktiningen.
Vad som också behövs är diskussioner om vad som saknas i mediernas rapportering.
Några exempel som kan inspirera ges också nedan.
Inspireras av 60-talet granskare
Här finns många exempel på vad som kan granskas och hur en granskning kan gå till.
Samlar norsk mediekritik
Webbplatsen mediekritikk.no samlar mediekritik av återkommande skribenter från politik, näringsliv, medieforskning och medier.
Knuff visar upp bloggarnas debatter
En bloggportal som visar vilka ämnen som är heta för dagen och som kan leta fram blogginlägg i ämnen som intresserar dig, exempelvis om journalistik och medier.
A second opinion kan samla en del av kritiken
Några journalister och PR-konsulter har startat en webbplats ”som erbjuder komplettering, fördjupning och korrigering av det allmänna nyhetsflödet”. Webbplatsen finansieras ”genom avgifter av de företag och organisationer som vill publicera second opinions”. Second opinions (genmälen/rättelser) skrivs av privatpersoner, företag/organisationer och webbplatsens redaktörer.
Fällor i statistiken
Frilansjournalisten Peeter-Jaan Kask har skrivit boken Förbannade lögner (Hjalmarson & Högberg, 2007) om olika knep som används i sifferkriget för att påverka samhällsdebatten. Nyttig läsning för såväl väljare och valda som medier och medborgare.
Stenar i glashuset
Olle Rossander, ekonomijournalist, författare, före detta chef för Dagens Nyheters ekonomiredaktion och före detta chefredaktör för Affärsvärlden med mera är en av ekonomiredaktionernas ihärdigaste kritiker.
Fällor i ekonomijournalistiken
Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, drev under några år ett mediegranskande projekt. Ekonomijournalistiken var ett av de områden som ägnades forskningsrapporter, debatter och fortlöpande bevakning.
Bättre ekonomijournalistik behövs
Ekonomijournalisten Knut Kainz Rognerud har granskat de dominerande ekonomiredaktionernas bevakning av Ericsson. Det är en bevakning som sällan kommer bakom företagets yta och går på djupet.
Ämnen som medierna glömde bort
Norska facktidningen Journalisten har genomfört ett stort projekt där läsare fick sända in exempel på viktiga händelser eller förhållanden som medierna inte rapporterat om. En jury valde sedan ut de ämnen de tyckte var mest angelägna.
25 ’censurerade’ ämnen listas i USA
Project Censored, kopplat till Sonoma State University i USA, bedömer hundratals ämnen (ofta i form av tidskriftsartiklar) varje år sedan 1976 som inte nått de nationella nyhetsarenorna. En jury väljer ut de 25 som kommer i topp. I juryn sitter ofta kända mediekritiker som Noam Chomsky och Susan Faludi.
Glömda konflikter lyfts fram av FN
Under de fem senaste åren har FN:s pressavdelning tagit fram en lista över 10 stora nyheter som man anser att medierna har missat eller haft svårt att bevaka.
IV) Stärk det du tycker är kvalitet
Inom medierna pågår en dragkamp mellan olika sätt att bevaka nyheter, olika avvägningar mellan yta och djup, olika val mellan kändisjakt och processjournalistik. Du kan stärka den inriktning du vill ha, du kan bidra med argument och ammunition i den interna diskussionen (en diskussion som blir allt mer extern).
Två exempel är namninsamlingarna hösten 2006 för Dokument utifrån och Vår grundade mening. Båda programmen försvann visserligen, men programtypen finns kvar (och utökades till en del).
Dessutom utvecklas olika metoder för att värdera innehållet i artiklar och inslag, se på NewsTrust.
Och varför inte inrätta ett pris för bästa mediegranskning eller bästa mediekritik? Förebilder finns utomlands.
17 000 namnunderskrifter till SVT
Utrikespolitiska föreningen i Lund tillsammans med Kulturella ungdomsföreningen i Malmö drog 2006 igång en namninsamling till försvar för SVT:s program Dokument Utifrån. Dette hette att ungdomar inte var intresserade av utrikespolitik och samhällsfrågor. Ungdomarna gav sitt upprop namnet ”Inga såpor istället för nyheter!”.
Värdera nyheterna
Medieforskaren John McManus såg i sina studier av lokal tv-journalistik i USA att nyhetsförmedlingen blev mer och mer kommersiell på bekostnad av allmänintresset. Han ville korrigera nyhetsmarknaden genom att ge tittarna verktyg att analysera och värdera nyhetsartiklar och nyhetsinslag. Verksamheten är nedlagd, men verktygen finns kvar för den som vill nyttja dem.
Vilka nyheter litar du på?
NewsTrust heter en organisation i USA som samlar in nyhetsartiklar och –inslag och låter erfarna läsare och forskare bedöma deras kvalitet. I exemplet som länken här ovan leder till handlar de bedömda rapporterna om journalistik, men NewsTrust täcker ett brett fält av nyheter.
Beröm i Publicerat
All kritik mot medierna är inte negativ. För att stödja exempelvis en redaktionell kvalitetslinje kan positiv kritik av goda insatser vara verkningsfull. Redaktören för Sveriges Radios program Publicerat, Åke Pettersson, brukar förmedla ’Veckans beröm’.
Mediegranskning kan ge pris I
The Mongerson Prize delas ut till den som genom grävande journalistik korrigerar felaktiga faktauppgifter i medierna. Här prisas Howard Kurtz för granskningen av New York Times plagierande reporter Jayson Blair.
Mediegranskning kan ge pris II
The Arthur Rowse Award tilldelas den som i medierna utfört god mediekritik. Här går priset till reportern David Folkenflik.
Mediegranskning kan ge pris III
Frilansjournalisten Dan Josefsson fick Stora journalistpriset år 2000 för sin artikel ”Aftonbladets förlorade heder” (om hoten i tidningen mot Alexandra Pascalidou och Claes Cassel). Josefsson tackade nej till priset med motiveringen att familjen Bonnier enligt hans mening motverkat spridningen av konkurrerande tidskrifter.
