Misstron mot medier

Mediers trovärdighet ifrågasätts numera dagligen i sociala medier och misstro mot medier används som politiskt vapen. Anklagelser om mörkande, lögner och drevande haglar. I den här boken undersöks förtroendet för medierna i detalj.
När man tittar närmare på forskningen visar det sig att förtroendet inte sjunkit påtagligt de senaste åren. Men ändå finns misstron i siffrorna – och den är politiskt laddad. Mediekonsumenterna misstror särskilt journalistiken om invandring. Inte i något annat ämne är förtroendet för journalistiken så lågt som när det gäller rapporteringen om invandringsfrågorna. Det visar en undersökning SOM-institutet gjort för Institutet för Mediestudiers räkning.

Av alla undersökta ämnen är det bara om invandringen som fler säger sig ha lågt förtroende än högt förtroende. Högst förtroende har medborgarna för rapporteringen om sjukvården, medan förtroendet är lågt även för rapporteringen om brott (se tabell nedan).

Allmänheten har generellt relativt högt förtroende för medier. Men förtroendet har en tydlig politisk slagsida. Det är högre bland rödgröna sympatisörer, lägre bland alliansväljare – och lägst bland Sverigedemokraternas sympatisörer. Denna slagsida har dessutom ökat under de senaste årens migrationspräglade debatt, visar studier i denna bok.

Misstron mot journalistiken om just invandring sticker ut. Den är spridd i över hälften av befolkningen – långt utöver Sverigedemokraternas led. Så många som 54 procent av de svarande instämmer helt eller delvis i påståendet att svenska medier inte säger sanningen om samhällsproblem förknippade med invandring. Bara 27 procent anser påståendet vara helt eller delvis felaktigt (SOM, 2015).