Cookies

Nödvändiga

Vid utgången av ett ekonomiskt stentufft år, där hårda sparpaket inom såväl public service som kommersiella medier har stått som spön i backen, och där vi dessutom sett det kraftigaste tappet på annonssidan sedan finanskrisen 2009, presenterar Institutet för mediestudier vår årsbok för 2023. Det är nionde året i rad som Mediestudier tar tempen på tillståndet för journalistiken – ur flera olika infallsvinklar. 

Några av de viktigaste slutsatserna är:

Inflation, ras på annonsmarknaden och ökade kostnader på alla områden har slagit hårt mot mediebranschen 2023.

Tappet på annonsmarknaden är det kraftigaste sedan finanskrisen 2009 och en central förklaring till den ekonomiska krisen.

Antalet lokalredaktioner är i princip oförändrat jämfört med förra året. Samtidigt skapar den pressade ekonomin oro inför 2024.

mediestudiers-arsbok-2023.pdf

arsbok2023-01-hubinette.pdf

arsbok2023-02-olsson-wallentin.pdf

Vita fläckarna: I väntan på sparkrav och nytt mediestöd
Martin Olsson och Leo Wallentin

arsbok2023-03-ots.pdf

Ett ekonomiskt skitår för mediebranschen - men vad var det egentligen som hände?
Mart Ots

arsbok2023-04-henckel-thor.pdf

Dramatiskt fall i annonsförsäljningen
Per Henckel och Madeleine Thor

arsbok2023-05-lidbom.pdf

Förrädiskt lugn före stormen
Olle Lidbom

arsbok2023-06-eriksen.pdf

Oberoende, sann och mångfaldig
Thor Gjermund Eriksen

arsbok2023-07-opitz.pdf

Medieetiska övertramp är trots allt undantag
Caspar Opitz

arsbok2023-08-zachrison.pdf

Mer relevant journalistik – målet för Sveriges Radios AI
Olle Zachrison

Mediestudiers årsbok 2023

När de svenska Medievalsundersökningarna inleddes 1979 dominerade papperstidningar och public service i radio och tv. All nyhetsjournalistik producerades av etablerade medier, och mediekonsumtionen styrdes av när tidningarna publicerades och när tv och radio sände nyheterna. 

I andra rapporten i serien om valet 2022 undersöker Bengt Johansson och Jesper Strömbäck, båda professorer i journalistik vid JMG, Göteborgs universitet, om det föreligger skillnader i valrapporteringen i tryckta medier och etermedier, jämfört med digitala medier. 

Valet 2022: Valnyheter online och offline

Valnyheter_online_offline_FINAL.pdf

Spelar det någon roll för läsaren, lyssnaren och tittaren var journalisten, som skriver och fyller nyhetsmedierna med innehåll, själv bor? Kan skillnader i rapportering förklaras av vad som möter journalisterna på förstukvisten?

Mer än varannan svensk journalist bor i Stockholm och allra helst på Södermalm, där det i snitt är 40 meter mellan varje journalist. Trots det bor fler journalister idag utanför innerstan än tidigare. Deras kollegor i övriga landet bor oftare i en villa i en välbärgad tätort än i en lägenhet. Det visar nya siffror från Institutet för mediestudier, som för fjärde gången kartlagt var landets journalister bor.

Kartläggningen, som tidigare gjorts 2018, 2015 och 2007, visar också på en dramatisk minskning av antalet yrkesverksamma journalister.

Där bor journalisterna 2023

därborjournalisterna.pdf

Varför behöver medierna granskas?
Vilken mediegranskning finns?
Har granskningen någon inverkan på mediernas uppförande och innehåll?
Om detta handlar boken Vem granskar granskarna.

Vem granskar granskarna?

Vem granskar granskarna?.pdf

I antologin medverkar:
Axel Andén, Medievärlden
Maria Bjaring, tidigare Second Opinion
Kerstin Brunnberg, tidigare SR
Helena Giertta, Journalisten
Maria Edström, forskare
Nils Hanson, Uppdrag granskning
Håkan Hvitfelt, forskare
Gunilla Jarlbro, forskare
Christina Jutterström, tidigare bl a DN och SVT
Mats Olin, Timbro Medieinstitut
Thomas Mattsson, Expressen
Janerik Larsson, tidigare Näringslivets Medieinstitut
Olof Petersson, forskare
Ola Sigvardsson, PO
Lars Truedson, Medierna
Susanne W Yngvesson, forskare
Roland Poirier Martinsson, tidigare Timbro Medieinst.
Torbjörn von Krogh, Sim(o)

Med hjälp av forskning ska Institutet för mediestudier öka kunskapen om hur medier agerar och fungerar. Ytterst handlar det om journalistikens roll i en fun­gerande demokrati: att granska makten och skildra verkligheten.

Om oss

Vi publicerar årligen en handfull rapporter och antologier där forskare fått undersöka någon del av mediesverige.

Rapporter

För att fördjupa diskussionen om medier och samhälle med kunskap från våra rapporter samlar vi beslutsfattare och experter för samtal i seminarieform.

Seminarium

Det lite snabbare poddformatet passar bra för snabba kommentarer kring forskningsläge eller liknande.

Poddar

14 december är det dags för lansering av Institutet för mediestudiers årsbok. Hör om årets stora trender tillsammans kunniga experter, mediechefer och ministrar. Boka datumet – och anmäl dig redan idag!

Årsboksseminarium 2023

Redaktionsdöden i landets kommuner har stannat av. Däremot fortsätter ägarkoncentrationen att öka.

Trots att reklamintäkterna till journalistik gjorde en historisk åter- hämtning efter pandemin, ser framtiden dyster ut.

Konsumenterna efter frågar journalistik och är villiga att betala för den. Inte minst hos yngre finns det en betalningsvilja på nätet.

Förslaget till nytt mediestöd kan innebära en radikal förändring, där vinnarna troligen blir mindre lokala aktörer, både i form av etablera- de, tryckta medier och nyare, enbart digitala sådana.

Det är några av de tydligaste trenderna för den svenska journalistiken som tecknas i Mediestudiers årsbok 2022.

Mediestudiers årsbok 2022

Mediestudiers årsbok 2022 .pdf

Ägarkoncentrationen fortsätter att öka
Martin Olsson och Leo Wallentin

Tillfällig ökning av reklamintäkterna – En studie av reklamintäkter hos svenska medier med nyhetsjournalistiskt innehåll 2008–2023
Tobias Hedström, Per Henckel och Madeleine Thor

Betalningsvilja ger hopp för journalistiken
Olle Lidbom

Nytt mediestöd anpassat för en digital värld
Maria Norbäck och Ingela Wadbring

Mediedebatten handlar oftast om public service
Anna Maria Jönsson

Källkritiken är krigsbevakningens svaga länk
Gunnar Nygren och Andreas Widholm

Stiftelsen för Mediestudier bildades 2014 för att garantera Institutet för Mediestudiers långsiktiga inriktning och finansiering.

Stiftelsen för mediestudier

Trots att sjukvård, miljö och utbildning låg högt på väljarnas dagordning inför valrörelsen 2022 riktades mediernas uppmärksamhet mot andra frågor. Istället fick brott och straff, ekonomi samt energifrågorna allra mest uppmärksamhet och fick tillsammans mer än 40 procent av allt medieutrymme.

Samtidigt tycks medierna ha tagit ett steg tillbaka och överlämnat åt politiken att styra vilka ämnen som ska hamna i strålkastarljuset.

I Politiken, medierna och nyhetsagendan analyseras nyhetsbevakningen av valrörelsen. Granskningen klargör också om det finns fog att anklaga medierna för partiskhet eller ej.

Rapporten är en återkommande, kvantitativ undersökning av journalistiken under valrörelsen, som inleddes redan efter valet 1979.

Bengt Johansson, professor, JMG, Göteborgs universitet
Jesper Strömbäck, professor, JMG, Göteborgs universitet

Ulrika Beck-Friis (red), Institutet för mediestudier
Jonathan Lundqvist (red), Institutet för mediestudier

Valet 2022: Politiken, medierna och nyhetsagendan

VALET 2022 Politiken, Medierna och Nyhetsagendan_sammanslagen_webb.pdf

Mediestudier

Seminarier

På gång

Styrelsen

På uppdrag av Institutet för mediestudier har Institutet för reklam- och mediestatistik tagit fram en bedömning kring reklamintäkter för medier med nyhetsjournalistiskt innehåll under perioden 2008 till 2024.

reklamintäkter hos medier med nyhetsjournalistik, 2008-2024

IRM: Journalistik och reklam 2023

IRM- Journalistik och reklam 2023.pdf

Kommundatabasen

Krigsrapporteringen från Ukraina utmanar redaktionernas resurser för att kontrollera vad som är sant och falskt. I rapporten Källkritik och krig presenteras en granskning av hur redaktionerna hanterar desinformation och säkerställer trovärdighet i svenska mediers rapportering under krigets sex första veckor. Slutsatsen är att det är ovanligt att redaktionerna verifierar den egna rapporteringen, vilket istället överlåts på utländska nyhetsbyråer och medier. Den övervägande delen av den svenska bevakningen görs på distans.

Rapporten visar också hur Ryssland sedan flera år systematiskt skadar, smädar och styr bilden av Sverige. En direktrapport från Ukraina ger en inblick i hur oklar strategin är för den inhemska bevakningen av kriget.

Institutet för mediestudier vill med den här rapporten fördjupa diskussionen om källkritik och faktagranskning i krigs- och konfliktapportering.

Källkritik & krig

Källkritik & krig.pdf

Inledning
Ulrika Beck-Friis och Jonathan Lundqvist, Institutet för mediestudier (red.)

Hur vet medierna? Källkritik och desinformation i bevakningen av kriget i Ukraina 2022
Gunnar Nygren och Andreas Widholm

Oklar strategi i ukrainska mediers krigsbevakning
Daria Taradai

Nyhetsbilden berättar och provocerar
Maria Nilsson

Propaganda skadar, smädar och styr
Charlotte Wagnsson

Kremls kampanjer skymmer kriget
Anna-Lena Laurén

Livsfarligt uppdrag som gör skillnad
Anne Lagercrantz

Länge kallades det textreklam och det var inget seriösa medier sysslade med. Nu talas det om native advertising, branded content, innehållsannonsering eller sponsrad journalistik och det är något alla stora medieföretag världen över satsar på. Är det samma sak? Och kommer det att hjälpa eller stjälpa medier och journalistik? I denna bok presenteras ett unikt experiment om hur sponsring påverkar synen på trovärdighet och saklighet hos journalistik. Här sammanfattas också forskningen om dessa företeelser. Och inte minst: här kommer aktörer till tals – både de kritiska rösterna och de som jobbar med innehållsannonsering varje dag.

ska textreklam bli räddningen för journalistiken?

Näjtiv, kånntänt, brändidd

Näjtiv, kånntänt, brändidd.pdf

Näjtiv, kånntänt, brändidd – ska textreklam bli räddningen för journalistiken?

Saklig och trovärdig men partisk – synen på sponsrad journalistik

Trovärdighet till salu? Etiska dilemman när reklam och journalistik blandas samman

Native advertising växer snabbt i Sverige

Från mediegranskare till galjonsfigur för branded content

När allt förändras – annonsering efter den riktiga digitaliseringen

Yttrandefriheten mellan demokrati och marknad – etiska och juridiska utmaningar

Gärna native, men först en rejäl märkning

Personuppgiftspolicy

Sällan får journalistik så stor betydelse som i en valrörelse. Där och då avgörs länders politiska framtid. Och sällan kritiseras medier så hårt som då. Denna bok granskar medierapporteringen i valrörelser, med blickar bakåt mot 2014 års svenska valrörelse, presidentvalet i USA och val i en rad europeiska länder de senaste åren. Men siktet är också riktat framåt, mot den svenska valrörelsen 2018. Vi publicerar för första gången en studie av hur medier vinklade valrörelsen 2014 och en enkätstudie med väljare, journalister och politiker före, under och efter samma valrörelse. Här presenteras också en ny studie av i vilken grad svenskar stänger in sig i mediebubblor i valrörelser. Dessutom skrivs historien om sociala mediers betydelse i svenska val och jämförelser hur medier hanterar populistiska/högerextrema partier och kandidater i en rad länder.

När makten står på spel

När makten står på spel.pdf

När Rakhmat Akilov mejade ner offer efter offer på Drottninggatan i Stockholm 7 april 2017 inleddes sannolikt den största svenska mediebevakningen någonsin av en pågående nyhetshändelse. Alla redaktioner matade på med enormt mycket uppgifter och publiken strömmade till i rekordomfattning.
I denna bok diskuteras, med stöd av flera unika studier, bilden av detta terrordåd i medier och opinion. Det visar sig att de många felaktiga uppgifterna om skottlossning sänkte förtroendet för medier och att sociala medier betydde relativt lite för att sprida kunskap om vad som skett på Drottninggatan. En experimentstudie visar också att publiken bortser från markörer om att uppgifter medier vidarebefordrar är osäkra. Och: Vad drar redaktionerna för lärdomar? Det svarar de på i en enkätstudie.

stockholmsattentatet 2017 i medier och opinion

Allt tyder på ett terrordåd

 ”Allt tyder på ett terrordåd”.pdf

”Allt tyder på ett terrordåd”

Sportjournalistiken är en av få gemensamma lägereldar som finns kvar inom journalistiken. Till skillnad från många andra medieområden är den lönsam, lockar publik och bidrar till en nationell självbild. Samtidigt brottas sportjournalistiken med problematiska kopplingar till diktaturer och dess miljardärer. När idrott i allmänhet och fotboll i synnerhet blivit i en miljardindustri, suddas också tidigare självklara gränser ut mellan redaktion och annonsörer. 

I den här boken granskar medieforskare och journalister sportjournalistikens professionalisering, framgångar och utmaningar. Hur hanteras uppdraget att trovärdigt och opartiskt granska sportvärldens aktörer? En kvantitativ innehållsanalys av mediernas bevakning av polisens arbete mot läktarvåldet, visar på ett tydligt ställningstagande för supporterföreningarnas kritik. 

Förhoppningen är att boken ska lägga grunden för en diskussion om sportjournalistikens villkor och fortsatt forskning inom området.

På mediernas planhalva

På mediernas planhalva.pdf

Förord
Ulrika Beck-Friis, föreståndare, Institutet för mediestudier

Mångmiljardindustri som ritar om journalistikens spelplan
Jesper Enbom, lektor, Umeå universitet

Supande, professionalisering och nya grindvakter
Åke Stolt, journalist och författare

Diktaturerna utnyttjar fotbollens stjärnglans
Johanna Frändén, journalist

Från granskning till ofrihet
Olof Lundh, journalist,TV4

I läktarvåldet försvann opartiskheten
Erik Edoff, lektor, Umeå universitet

När fansen tar över bevakningen
Jesper Enbom, lektor, Umeå universitet & Stefan Sjöström, professor, Uppsala universitet

Otydlig gränsdragning hotar trovärdigheten
Daniela Sundin, masterstudent, Stockholms universitet & Simon Tengberg, masterstudent, Stockholms universitet

Lätt trampa fel när hjältarna koras
Kutte Jönsson, professor, Malmö universitet

Till Institutet för Mediestudier har knutits ett vetenskapligt råd. Forskarna i rådet ska bistå med synpunkter och kommentarer till det arbete och den forskning som Institutet för Mediestudier bedriver.