Pågående forskning
Här kan du läsa om några av de projekt vi arbetar med just nu. Några pågår under längre tid, andra är årliga. Dit hör till exempel De vita fläckarna och annonsförsäljningen i nyhetsmedier.
Journalistikens villkor
Digitalisering och ökade marknadskrav har förändrat redaktionella arbetsmiljöer, vilket skapar spänningar mellan journalistiska ideal och praktiska verkligheter.
Därför genomför Mediestudier projektet Journalistikens villkor, som undersöker hur journalisters arbetsförhållanden påverkar yrkesrollen, känslan av delaktighet i de redaktionella besluten och det demokratiska uppdraget. Projektet leds av docent Jenny Wiik, JMG, Göteborgs universitet tillsammans med frilansjournalisten Frida Dam Bergstedt.
Studien görs genom djupintervjuer med journalister och chefer för att kartlägga faktorer som rollkonflikter, redaktionella strukturer och vad som skapar trygghet och otrygghet i yrkesrollen.
Studien pågår från september 2024 till april 2025. Resultaten publiceras i en rapport från Institutet för mediestudiers serie och presenteras i ett seminarium.
TikTok-generationen
Ungas mediekonsumtion i en tid av digital desinformation
Projektet undersöker hur unga navigerar i informationsflödet på TikTok – en plattform där nyheter blandas med desinformation. Trots att tre av fyra 00-talister i Sverige använder TikTok saknas större studier om innehållet och källkritiska utmaningar vid nyhetshändelser.
Målet är att generera forskningsbaserad kunskap om plattformens demokratiska risker och möjligheter samt att stärka journalistikens närvaro där unga finns. Projektet leds av Andreas Widholm, docent vid JMK, Stockholms universitet, tillsammans med fil dr Torbjörn Rolandsson. Roskilde universitet, och fil dr Rebecca Bengtsson-Lundin. Umeå universitet, vars expertis spänner över journalistik, digitala plattformar och visuell kommunikation.
Projektet genomförs med stöd från The Hamrin Foundation och LO.
Svenska EU-val – mediebild och kampanjer
I år är det 30 år sedan svenska folket för första gången fick rösta i EU-valet och ett år sedan den sjunde svenska EU-valrörelsen.
I det här projektet presenteras den första samlade studien av mediebevakningen av dessa val. Projektet undersöker mediers rapportering, opinionsbildning och kampanjstrategier för att belysa journalistikens roll i EU-valen.
Projektet genomförs av Bengt Johansson, professor vid JMG, Göteborgs universitet. Studien presenterar bland annat en kartläggning av vilka teman som dominerar bevakningen, hur opinionsundersökningar presenteras, vilka källor som används och hur partier och sakfrågor gestaltas. Studien baseras på en kvantitativ innehållsanalys av riks- och lokalmedier, samt etermedier.
Syftet med studien är att ge en djupare förståelse av mediernas inflytande på EU-valet och planeras vara klar under första halvåret 2025.
Mediesveriges vita fläckar
Vi räknar landets redaktioner!
Institutet för Mediestudier driver sedan 2015 en databas över redaktioner med lokalbevakning. Databasen går tillbaka till den 1 januari 2015, och uppdateras löpande.
I databasen ingår titlar som är lokala, regelbundna, och i alla fall till viss del innehåller ett redaktionellt material med en allmän bevakning av lokalsamhället. Endast titlar som har en egen plattform (papperstidning, sajt, etc) finns med. Publikationer som ges ut eller uppdateras oregelbundet eller mer sällan än månatligen tas ej med i databasen, inte heller publikationer som helt saknar bevakning inriktad på ett specifikt geografiskt område.
Totalt finns knappt 1 000 redaktioner i databasen, både nuvarande och sådana som lagts ner.
Besök här.
Annonsförsäljningen i nyhetsmedierna
Vi presenterar varje år en unik mätning av samhällsjournalistikens andel av den totala reklamkakan. Tidsserien går tillbaka till 2008 och visar på den kräftgång journalistikens andel av den totala annonsmarknaden gjort sedan dess.
Under de senaste 15 åren har intäkterna minskat med nära 70 procent, motsvarande 8,5 miljarder kronor. Den enskilt största orsaken är att en stor del av tillväxten äts upp av digitala söktjänster och sociala nätverk. Det pressar redaktionella medier och hotar deras långsiktiga överlevnad.
Rapporten görs av IRM, Institutet för reklam- och marknadsstatistik, på vårt uppdrag och presenteras i slutet av tredje kvartalet varje år.
