Cookies

Nödvändiga

Rapporten visar en rekordstor nedgång av annonsintäkterna för svensk journalistik under 2023. Under de senaste 15 åren har intäkterna minskat med nära 70 procent, motsvarande 8,5 miljarder kronor. Den enskilt största orsaken är att en stor del av tillväxten äts upp av digitala söktjänster och sociala nätverk.

Rapporten visar vidare att annonsintäkterna för medier med journalistiskt innehåll har sjunkit från 12,2 miljarder kronor år 2008 till endast 3,7 miljarder kronor 2023. Förra årets tapp är det största sedan mätningarna började: Prognosen för 2024 och 2025 är en fortsatt marginalisering av, nyhetsmediernas andel av annonsmarknaden.

Rapporten lyfter också fram det dramatiska skiftet mot digital annonsering, som nu dominerar marknaden med en andel på 74 procent år 2023, jämfört med 20 procent år 2010. Samtidigt har traditionella annonsbärare som tryckta nyhetsmedier och tv-annonsering tappat mark kraftigt, med en nedgång på 24 respektive 23 procent under 2023.

Detta innebär att journalistikens andel av den totala annonsmarknaden fortsätter att minska, vilket ytterligare pressar redaktionella medier och hotar deras långsiktiga överlevnad.

Rapporten görs av IRM, Institutet för reklam- och marknadsstatistik, på uppdrag av Institutet för mediestudier. Mätningen är unik, eftersom det är den enda som tittar på samhällsjournalistikens andel av den totala reklamkakan, och tidsserien går tillbaka till 2008. 

Annonsörerna byter spelplan – överlever journalistiken?

annonsmarknaden2024-FINAL.pdf

Annonsörerna byter spelplan

Medier, oavsett om det är etablerade tidningar eller sociala sajter på någon ytterkant, kritiseras ofta för uthängningar av eller drev mot såväl enskilda personer som mer kända samhällsaktörer. Frågan är om det blivit sämre eller bättre än förr?

I den här rapporten finns bland annat en studie av nio uppmärksammade nyhetsfall. I fokus står inte bara namnpublicering, som oftast är det som diskuteras, utan också information andra uppgifter och markörer som gör att individer blir möjliga att identifiera.

Det medieetiska systemet är i ständig förhandling för att tjäna samhället. Är de som fått rätt hos Medieombudsmannen nöjda eller missnöjda? Vad är skillnaden mellan juridik och självreglering? Och hur säkerställs redaktionens moraliska kompetens?

Medieetik och offentlighet

medieetik och offentlighet_webb.pdf

ims_etik-00-forord.pdf

ims_etik-01-opitz.pdf

Inledning: Krig, konfrontation, klimat vilka utmaningar tål det medietiska systemet?
Caspar Opitz

ims_etik-02-hakansson.pdf

En ny offentlighet utmanar gränserna
Nicklas Håkansson

ims_etik-03-sigvardsson.pdf

Lika inför lagen – olika inför medieetiken
Ola Sigvardsson

ims_etik-04-hall-lindberg-severinsson.pdf

Upprättelse utan kompensation – anmälarnas upplevelser
Aina Maja Hall, Lisa Lindberg & Alexandra Severinson

ims_etik-05-olsson.pdf

Publicistisk självständighet avgör namnpublicering
Karin Olsson

ims_etik-06-brytting.pdf

Redaktionens moraliska kompetens
Tomas Brytting

ims_etik-07-buxton.pdf

Prislappen hög för brittiska övertramp
Charlotta Buxton

ims_etik-08-ahlquist-von_krogh.pdf

Näringslivets etiska musketörer
Martin Ahlquist & Torbjörn von Krogh

Diskussioner om valrörelser handlar för det mesta om rikspolitik. Samtidigt ansvarar regionpolitiker och kommunpolitiker för en mycket stor del av den politiska vardagen som direkt påverkar medborgarnas liv. I valrörelsen 2022 handlade omkring hälften av rapporteringen i lokaltidningar om valrörelsen på riksnivå. Mätt i antal artiklar innebar det att två till tre artiklar per dag handlade om valet till riksdagen, och ungefär lika många artiklar om de regionala och kommunala valen.  

I rapporten står står fyra aspekter av lokalpressens valbevakning i centrum. Den första aspekten handlar om att försöka karakterisera valrapporteringen och dess dynamik. Den andra aspekten handlar om att analysera olika dimensioner av medialiseringen av valbevakningen.  Den tredje aspekten handlar om vilka sakfrågor som dominerade debatten och därmed vilken dagordning läsarna av de fyra lokaltidningarna kunde ta del av. Den fjärde aspekten handlar om aktörerna i valbevakningen, med fokus på vilken uppmärksamhet och behandling de politiska partierna fick i lokalpressens bevakning av valet 2022.

politik_och_lokala_medier-FINAL.pdf

Politik och lokala medier

När Sverige nu varit medlem av EU i ett kvartssekel är det dags att sätta fokus på hur väl journalistiken lyckas bevaka den makt som utgår från Bryssel. Därför har Institutet för Mediestudier granskat kvalitet och kvantitet i svenska mediers bevakning av EU. 

Så lite bevakas EU-lagar – fast de berör oss lika mycket som svensk lag. 

Så har antalet svenska EU-korrespondenter minskat. 

Så sällan gräver Sveriges ledande redaktioner för undersökande journalistik om EU. 

Så har medier bevakat de svenska EU-valrörelserna. 

Boris i Bryssel – en berättelse om Brexits början. 

När besluten drog till Bryssel stannade journalistiken hemma

När besluten drog till Bryssel stannade journalistiken hemma.pdf

Här finns alla kapitel i EU-boken som pdf:

När besluten drog.1.pdf

Journalistiken hängde inte med när makten drog till Bryssel Författare: Lars Truedson

När besluten drog.2.pdf

Journalisterna sover när Bryssel vaknar Författare: Maria Strömvik

När besluten drog.3.pdf

Få EU-granskningar – varför det? Författare: Anton Karlsson

När besluten drog.4.pdf

Makten växer men färre bevakar den – om den krympta svenska korrespondentkåren i Bryssel
Författare: Sigrid Melchior

När besluten drog.5.pdf

Sveriges journalistiska utanförskap Författare: Annika Ström Melin

När besluten drog.6.pdf

25 år senare: En omogen EU-bevakning Författare: Anna Skoog

När besluten drog.7.pdf

Stick ut, men gör det på rätt sätt! Partiskheten i nyhetsbevakningen av EU-valet 2019
Författare: Bengt Johansson

När besluten drog.8.pdf

Boris i Bryssel – en berättelse om Brexits början Författare: Henrik Brors

Mediestudier presenterar en unik undersökning av den svenska bevakningen av det amerikanska presidentvalet, gjord med liknande metod som de återkommande studierna av mediernas valbevakning i Sverige.

det amerikanska presidentvalet 2020 i svenska nyhetsmedier

Kampen om Vita huset

Kampen om Vita huset.pdf

5 december klockan 09.00 presenterar Institutet för mediestudier årets viktigaste händelser och trender. Anmäl dig idag!

Anmälan: Årsboken 2024 – Haltande affärsmodeller och nytt mediestöd

14 december är det dags för lansering av Institutet för mediestudiers årsbok. Hör om årets stora trender tillsammans kunniga experter, mediechefer och ministrar. Boka datumet – och anmäl dig redan idag!

Årsboksseminarium 2023

Redaktionsdöden i landets kommuner har stannat av. Däremot fortsätter ägarkoncentrationen att öka.

Trots att reklamintäkterna till journalistik gjorde en historisk åter- hämtning efter pandemin, ser framtiden dyster ut.

Konsumenterna efter frågar journalistik och är villiga att betala för den. Inte minst hos yngre finns det en betalningsvilja på nätet.

Förslaget till nytt mediestöd kan innebära en radikal förändring, där vinnarna troligen blir mindre lokala aktörer, både i form av etablera- de, tryckta medier och nyare, enbart digitala sådana.

Det är några av de tydligaste trenderna för den svenska journalistiken som tecknas i Mediestudiers årsbok 2022.

Mediestudiers årsbok 2022

Mediestudiers årsbok 2022 .pdf

Ägarkoncentrationen fortsätter att öka
Martin Olsson och Leo Wallentin

Tillfällig ökning av reklamintäkterna – En studie av reklamintäkter hos svenska medier med nyhetsjournalistiskt innehåll 2008–2023
Tobias Hedström, Per Henckel och Madeleine Thor

Betalningsvilja ger hopp för journalistiken
Olle Lidbom

Nytt mediestöd anpassat för en digital värld
Maria Norbäck och Ingela Wadbring

Mediedebatten handlar oftast om public service
Anna Maria Jönsson

Källkritiken är krigsbevakningens svaga länk
Gunnar Nygren och Andreas Widholm

Stiftelsen för Mediestudier bildades 2014 för att garantera Institutet för Mediestudiers långsiktiga inriktning och finansiering.

Stiftelsen för mediestudier

På uppdrag av Institutet för mediestudier har Institutet för reklam- och mediestatistik tagit fram en bedömning kring reklamintäkter för medier med nyhetsjournalistiskt innehåll under perioden 2008 till 2024.

reklamintäkter hos medier med nyhetsjournalistik, 2008-2024

Den sårbara finansieringen – Vad vill annonsörerna?

IRM- Journalistik och reklam 2023.pdf

Den sårbara finansieringen

Mediestudier

Vid utgången av ett ekonomiskt stentufft år, där hårda sparpaket inom såväl public service som kommersiella medier har stått som spön i backen, och där vi dessutom sett det kraftigaste tappet på annonssidan sedan finanskrisen 2009, presenterar Institutet för mediestudier vår årsbok för 2023. Det är nionde året i rad som Mediestudier tar tempen på tillståndet för journalistiken – ur flera olika infallsvinklar. 

Några av de viktigaste slutsatserna är:

Inflation, ras på annonsmarknaden och ökade kostnader på alla områden har slagit hårt mot mediebranschen 2023.

Tappet på annonsmarknaden är det kraftigaste sedan finanskrisen 2009 och en central förklaring till den ekonomiska krisen.

Antalet lokalredaktioner är i princip oförändrat jämfört med förra året. Samtidigt skapar den pressade ekonomin oro inför 2024.

mediestudiers-arsbok-2023.pdf

Vita fläckarna: I väntan på sparkrav och nytt mediestöd
Martin Olsson och Leo Wallentin

Ett ekonomiskt skitår för mediebranschen - men vad var det egentligen som hände?
Mart Ots

Dramatiskt fall i annonsförsäljningen
Per Henckel och Madeleine Thor

Förrädiskt lugn före stormen
Olle Lidbom

Oberoende, sann och mångfaldig
Thor Gjermund Eriksen

Medieetiska övertramp är trots allt undantag
Caspar Opitz

Mer relevant journalistik – målet för Sveriges Radios AI
Olle Zachrison

Mediestudiers årsbok 2023

Med hjälp av forskning ska Institutet för mediestudier öka kunskapen om hur medier agerar och fungerar. Ytterst handlar det om journalistikens roll i en fun­gerande demokrati: att granska makten och skildra verkligheten.

Om oss

Vi publicerar årligen en handfull rapporter och antologier där forskare fått undersöka någon del av mediesverige.

Rapporter

För att fördjupa diskussionen om medier och samhälle med kunskap från våra rapporter samlar vi beslutsfattare och experter för samtal i seminarieform.

Seminarium

Det lite snabbare poddformatet passar bra för snabba kommentarer kring forskningsläge eller liknande.

Poddar

Hur klarar egentligen medierna att rapportera om komplicerade politiska energibeslut? Utgångspunkten i granskningen är de fem energipolitiska regeringsbeslut mellan 2003–2020 som under hösten 2023 fick svidande kritik av Riksrevisionen. Motiveringen var att besluten var dåligt underbyggda och brast i konsekvensanalys. Samma kritik skulle kunna riktas mot mediernas rapportering, enligt professor Mikael Granberg, ansvarig för Mediestudiers rapport.

Rapporten visar bland annat:

De som kommer till tals i nyhetsrapporteringen är framför allt elbolagen och den politiska oppositionen.

Trots att det finns mycket forskning på området, intervjuas sällan forskare. Inte heller citeras det ur de många utredningar som gjorts.

Miljörörelsen är så gott som osynlig i rapporteringen. 

Medierna och energipolitiska beslut

mediestudier-energibesluten-FINAL.pdf

Trots att sjukvård, miljö och utbildning låg högt på väljarnas dagordning inför valrörelsen 2022 riktades mediernas uppmärksamhet mot andra frågor. Istället fick brott och straff, ekonomi samt energifrågorna allra mest uppmärksamhet och fick tillsammans mer än 40 procent av allt medieutrymme.

Samtidigt tycks medierna ha tagit ett steg tillbaka och överlämnat åt politiken att styra vilka ämnen som ska hamna i strålkastarljuset.

I Politiken, medierna och nyhetsagendan analyseras nyhetsbevakningen av valrörelsen. Granskningen klargör också om det finns fog att anklaga medierna för partiskhet eller ej.

Rapporten är en återkommande, kvantitativ undersökning av journalistiken under valrörelsen, som inleddes redan efter valet 1979.

Bengt Johansson, professor, JMG, Göteborgs universitet
Jesper Strömbäck, professor, JMG, Göteborgs universitet

Ulrika Beck-Friis (red), Institutet för mediestudier
Jonathan Lundqvist (red), Institutet för mediestudier

Valet 2022: Politiken, medierna och nyhetsagendan

VALET 2022 Politiken, Medierna och Nyhetsagendan_sammanslagen_webb.pdf

Seminarier

På gång

Styrelsen

När de svenska Medievalsundersökningarna inleddes 1979 dominerade papperstidningar och public service i radio och tv. All nyhetsjournalistik producerades av etablerade medier, och mediekonsumtionen styrdes av när tidningarna publicerades och när tv och radio sände nyheterna. 

I andra rapporten i serien om valet 2022 undersöker Bengt Johansson och Jesper Strömbäck, båda professorer i journalistik vid JMG, Göteborgs universitet, om det föreligger skillnader i valrapporteringen i tryckta medier och etermedier, jämfört med digitala medier. 

Valet 2022: Valnyheter online och offline

Valnyheter_online_offline_FINAL.pdf

Kommundatabasen

Krigsrapporteringen från Ukraina utmanar redaktionernas resurser för att kontrollera vad som är sant och falskt. I rapporten Källkritik och krig presenteras en granskning av hur redaktionerna hanterar desinformation och säkerställer trovärdighet i svenska mediers rapportering under krigets sex första veckor. Slutsatsen är att det är ovanligt att redaktionerna verifierar den egna rapporteringen, vilket istället överlåts på utländska nyhetsbyråer och medier. Den övervägande delen av den svenska bevakningen görs på distans.

Rapporten visar också hur Ryssland sedan flera år systematiskt skadar, smädar och styr bilden av Sverige. En direktrapport från Ukraina ger en inblick i hur oklar strategin är för den inhemska bevakningen av kriget.

Institutet för mediestudier vill med den här rapporten fördjupa diskussionen om källkritik och faktagranskning i krigs- och konfliktapportering.

Källkritik & krig

Källkritik & krig.pdf

Inledning
Ulrika Beck-Friis och Jonathan Lundqvist, Institutet för mediestudier (red.)

Hur vet medierna? Källkritik och desinformation i bevakningen av kriget i Ukraina 2022
Gunnar Nygren och Andreas Widholm

Oklar strategi i ukrainska mediers krigsbevakning
Daria Taradai

Nyhetsbilden berättar och provocerar
Maria Nilsson

Propaganda skadar, smädar och styr
Charlotte Wagnsson

Kremls kampanjer skymmer kriget
Anna-Lena Laurén

Livsfarligt uppdrag som gör skillnad
Anne Lagercrantz

När besluten drog till Bryssel stannade journalistiken hemma

Mer liknande läsning

No items found