Cookies

Nödvändiga

Masskjutningen på Campus Risbergska i Örebro är det hittills värsta massmordet i Sveriges historia. En omskakande händelse som väcker frågor om etik, ansvar och hur medier och myndigheter klarade sitt uppdrag. Under seminariet diskuterar panelen:

Vad är journalistikens roll under en kris?

Vilka konsekvenser får de publicistiska besluten?

Hur påverkas allmänheten av rykten på sociala medier?

Hur fungerade myndigheternas kriskommunikation?


Emil Östlund, forskare, JMG, Göteborgs universitetet

Pavel Rodin, forskare, JMG, Göteborgs universitetet

Niclas Hallengren, biträdande regionpolischef i Bergslagen

Caspar Opitz, Allmänhetens Medieombudsman, MO

Moderator: Ulrika Beck-Friis, föreståndare, Institutet för mediestudier

Masskjutningen i Örebro

I detta seminarium summerar vi medieåret 2025. Nya siffror om antalet redaktioner i landet presenteras och några av landets skarpaste röster diskuterar bland annat:

Hur stark är pressen mot yttrandefriheten?

Vad händer när mediekritiken politiseras?

Hur ser det ut i lågkonjunkturens spår, ökar medieskuggan i kommunerna?

Vilka konsekvenser har ägarkoncentrationen fått för innehållet?

Efter besparingarna – vilka är de största utmaningarna för Sveriges Radio?


Peter Danowsky, advokat, expert på tryckfrihet och medierättsfrågor

Åsa Wikforss, professor i filosofi, Stockholms universitet

Leo Wallentin, datajournalist och ansvarig för Mediestudiers kommundatabas

Sofia Wadensjö Karén, programdirektör Sveriges Radio

Mart Ots, docent, Jönköping International Business School

Mediestudiers Årsbok 2025

Mediernas bevakning påverkar hur människor röstar på valdagen. Frågan är hur nyhetsrapporteringen förändrats under de sju svenska EU-valen. 

Vilka frågor får störst utrymme i nyhetsrapportering?

Vad händer när vissa ämnen hamnar i skymundan och politiska skandaler får större plats?

Hur väl har nyhetsredaktionerna lyckats belysa och granska EU:s roll som ekonomisk union?

Har svenskarnas förändrade och mer positiva syn på EU gjort avtryck i dagordningen för nyhetsrapportering?

Bengt Johansson, professor i journalistik, JMG, Göteborgs Universitet

Teresa Küchler, EU-korrespondent för bland annat SvD

Michael Kucera, programchef samhälle, SVT

Fredrik Sjögren, policyansvarig EU-frågor, Svenskt Näringsliv

EU-valen i medierna - svensk nyhetsrapportering 1995-2024

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn.

I vårt nyhetsbrev får du information om kommande rapporter och seminarier, samt andra nyheter från oss. Direkt till din brevlåda!

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

I den här rapporten presenteras ett unikt intervjumaterial med medarbetare i lokal- och riksmedierna som arbetade under och efter masskjutningen på Campus Risbergska i Örebro. Skjutningen är den hittills värsta i Sverige och en omskakande nyhetshändelse som utmanade både journalistiken och myndigheternas kriskommunikation. Rapporten innehåller också en enkätundersökning om var och hur allmänheten sökte information om händelsen samt vilka källor den litade på.

•  Redaktionella rutiner är avgörande för att hantera balansgången mellan den snabba rapporteringen, etiska beslut och motstridiga uppgifter.

•  Människor i Örebroområdet hade bättre kunskap om vad som var sant eller falskt i alla rykten än boende i andra delar av landet.

•  De allra flesta sökte sig till traditionella medier.

•  Kön och utbildningsnivå påverkar tilltron till medierna.

•  Rädslan för nya dåd är mindre än oron för att våldet ska normaliseras.

Masskjutningen i Örebro – Kris, journalistik, etik

Masskjutning_Örebro_sammanslagen_webb.pdf

Nyhetsredaktionernas etiska och publicistiska prövningar

"Vad fan är det som händer här egentligen?"

Fördel traditionella medier trots ökad polarisering på mediekartan

Kön och utbildning avgörande för tilltron till nyhetsrapportering

Oron för normalisering av våld större än rädslan för nya dåd 

Sedan 1999 har Institutet för mediestudier en central roll för att öka kunskapen om hur medierna fungerar. Uppdraget är att granska om journalistiken uppfyller sin roll i en fungerande demokrati: att granska makten och skildra verkligheten.

Mediestudier

Grunden för vårt arbete är att vi arbetar i dialog med forskarna. Vi har även ett vetenskapligt råd som är ett helt centralt och ett ovärderligt bollplank i vårt arbete.

Vetenskapligt råd

4 september: Techjättarna tar pengarna - hur ska journalistiken finansieras?

På gång

När tillståndet för den svenska journalistiken 2025 sammanfattas syns några tydliga trender:

•  Efter några stabila år minskar antalet redaktioner. Samtidigt ökar antalet gratistidningar, troligen tack vare mediestödet.

•  Globala aktörer vinner både publiken och annonspengarna.

•  Politik och ekonomi pressar journalistiken.

•  Två beredskapsmål för public service.

•  Konstruktiv journalistik kan locka nyhetströtta.

Årsboken 2025 – Färre redaktioner och nya publikvanor

Årsbok_2025_sammanslagen_webb.pdf

Tobias Hedström, Per Henckel och Madeleine Thor

Paraplymord, CIA-pengar – och en envis kamp för det fria ordet

Yttrandefriheten pressas från flera håll

Tryggare villkor kan stärka journalistiken

Konstruktiv journalistik kan locka nyhetströtta

Cecilia Bodström och Eva Landahl Kihlman

Årsboken 2025

Helena Giertta blir den 1 mars ny chef för Institutet för mediestudier.

Helena Giertta ny chef för Institutet för mediestudier

Vita fläckarna: Ett knappt år med det nya mediestödet har redan satt sina spår på redaktionskartan: Tre tidningar som nekats stöd har lagts ner och gratistidningarna visar ett nymornat intresse för redaktionellt innehåll.

Annonsmarknaden: Kräftgången fortsätter för tryckta nyhetsmedier och tv-annonsering som backat med nästan en fjärdedel jämfört med året innan.

Public service: SVT erbjuder verktyg som skapar motståndskraft mot desinformation och hjälper publiken att orientera sig i en alltmer digital tillvaro. 

Kommersiell tv:  Strömningstjänsterna ökar konsumenternas valfrihet samtidigt som annonsintäkterna minskar. Ett rejält omtag i affärsmodellen är nu en ödesfråga för tv-branschen.

Publiken: Klyftan ökar mellan hur stadsbor och landsbygdsbor använder medierna.

Det är några av de tydligaste trenderna för den svenska journalistiken som tecknas i Mediestudiers årsbok 2024.

Årsboken 2024 – Haltande affärsmodeller och nytt mediestöd

omslag-arsbok-2024-merged.pdf

Vita fläckarna: Framtiden allt mer oviss för redaktionerna
Ulrika Beck-Friis & Leo Wallentin

Nya mediestödet kan förändra nyhetsbranschen
Anders Malmsten

Journalistikens finansiering 2023
Olle Lidbom

Kommersiell tv: 37 år gammal och dags att dö?
Malin Häger

Utförsåket fortsätter - En studie av annonsintäkter hos svenska medier med nyhetsjournalistiskt innehåll 2008–2025
Per Henckel och Madeleine Thor

Vägval väntar public service
Fredrik Stiernstedt

Digital tillit och verifiering: Hur SVT rustar sig och publiken mot desinformation
Anna Careborg

Mediekonsumtion och användning av sociala medier
Jenny Andersson, Freja Blomdahl och Jannike Tillå

Klyftan ökar mellan land och stad
Ulrika Facht

Årsboken 2024

Pågående forskning

4 december kl 09.00 presenterar Institutet för mediestudier Årsboken 2025 - Anmäl dig idag!

Anmälan: Årsboken 2025

Rapporten visar en rekordstor nedgång av annonsintäkterna för svensk journalistik under 2023. Under de senaste 15 åren har intäkterna minskat med nära 70 procent, motsvarande 8,5 miljarder kronor. Den enskilt största orsaken är att en stor del av tillväxten äts upp av digitala söktjänster och sociala nätverk.

Rapporten visar vidare att annonsintäkterna för medier med journalistiskt innehåll har sjunkit från 12,2 miljarder kronor år 2008 till endast 3,7 miljarder kronor 2023. Förra årets tapp är det största sedan mätningarna började: Prognosen för 2024 och 2025 är en fortsatt marginalisering av, nyhetsmediernas andel av annonsmarknaden.

Rapporten lyfter också fram det dramatiska skiftet mot digital annonsering, som nu dominerar marknaden med en andel på 74 procent år 2023, jämfört med 20 procent år 2010. Samtidigt har traditionella annonsbärare som tryckta nyhetsmedier och tv-annonsering tappat mark kraftigt, med en nedgång på 24 respektive 23 procent under 2023.

Detta innebär att journalistikens andel av den totala annonsmarknaden fortsätter att minska, vilket ytterligare pressar redaktionella medier och hotar deras långsiktiga överlevnad.

Rapporten görs av IRM, Institutet för reklam- och marknadsstatistik, på uppdrag av Institutet för mediestudier. Mätningen är unik, eftersom det är den enda som tittar på samhällsjournalistikens andel av den totala reklamkakan, och tidsserien går tillbaka till 2008. 

Annonsörerna byter spelplan – överlever journalistiken?

annonsmarknaden2024-FINAL.pdf

Annonsörerna byter spelplan

Hur klarar egentligen medierna att rapportera om komplicerade politiska energibeslut? Utgångspunkten i granskningen är de fem energipolitiska regeringsbeslut mellan 2003–2020 som under hösten 2023 fick svidande kritik av Riksrevisionen. Motiveringen var att besluten var dåligt underbyggda och brast i konsekvensanalys. Samma kritik skulle kunna riktas mot mediernas rapportering, enligt professor Mikael Granberg, ansvarig för Mediestudiers rapport.

Rapporten visar bland annat:

De som kommer till tals i nyhetsrapporteringen är framför allt elbolagen och den politiska oppositionen.

Trots att det finns mycket forskning på området, intervjuas sällan forskare. Inte heller citeras det ur de många utredningar som gjorts.

Miljörörelsen är så gott som osynlig i rapporteringen. 

Medierna och energipolitiska beslut

mediestudier-energibesluten-FINAL.pdf

Trots att sjukvård, miljö och utbildning låg högt på väljarnas dagordning inför valrörelsen 2022 riktades mediernas uppmärksamhet mot andra frågor. Istället fick brott och straff, ekonomi samt energifrågorna allra mest uppmärksamhet och fick tillsammans mer än 40 procent av allt medieutrymme.

Samtidigt tycks medierna ha tagit ett steg tillbaka och överlämnat åt politiken att styra vilka ämnen som ska hamna i strålkastarljuset.

I Politiken, medierna och nyhetsagendan analyseras nyhetsbevakningen av valrörelsen. Granskningen klargör också om det finns fog att anklaga medierna för partiskhet eller ej.

Rapporten är en återkommande, kvantitativ undersökning av journalistiken under valrörelsen, som inleddes redan efter valet 1979.

Bengt Johansson, professor, JMG, Göteborgs universitet
Jesper Strömbäck, professor, JMG, Göteborgs universitet

Ulrika Beck-Friis (red), Institutet för mediestudier
Jonathan Lundqvist (red), Institutet för mediestudier

Valet 2022: Politiken, medierna och nyhetsagendan

VALET 2022 Politiken, Medierna och Nyhetsagendan_sammanslagen_webb.pdf

Styrelsen

När de svenska Medievalsundersökningarna inleddes 1979 dominerade papperstidningar och public service i radio och tv. All nyhetsjournalistik producerades av etablerade medier, och mediekonsumtionen styrdes av när tidningarna publicerades och när tv och radio sände nyheterna. 

I andra rapporten i serien om valet 2022 undersöker Bengt Johansson och Jesper Strömbäck, båda professorer i journalistik vid JMG, Göteborgs universitet, om det föreligger skillnader i valrapporteringen i tryckta medier och etermedier, jämfört med digitala medier. 

Valet 2022: Valnyheter online och offline

Valnyheter_online_offline_FINAL.pdf

Kommundatabasen

Med hjälp av forskning ska Institutet för mediestudier öka kunskapen om hur medier agerar och fungerar. Ytterst handlar det om journalistikens roll i en fun­gerande demokrati: att granska makten och skildra verkligheten.

Om oss

Vi publicerar årligen mellan fyra och sex rapporter där forskare fått undersöka någon del av mediesverige.

Rapporter

För att fördjupa diskussionen om medier och samhälle med kunskap från våra rapporter samlar vi beslutsfattare och experter för samtal i seminarieform.

Seminarium

Det lite snabbare poddformatet passar bra för snabba kommentarer kring forskningsläge eller liknande.

Poddar

Vem bryr sig egentligen om hur journalister har det på jobbet? Så många andra yrkesgrupper kämpar ju också för att ställa om efter omorganisationer, teknikskiften, ständiga besparingar och otrygga anställningar. Men utan journalister blir det offentliga samtalet tystare om hur makten agerar och skildringarna av medborgarnas verklighet färre. Därför behövs en debatt om hur yrkesvillkoren påverkar journalistikens innehåll.

• Varför väljer någon att bli journalist när arbetsvillkoren är så utmanande och arbetsmarknaden så tuff?

• Hur påverkas journalistikens innehåll av att redaktionerna består av ett A-lag med fast anställda och ett B-lag med vikarier?

• Vilken betydelse har de nya ägarstrukturerna?

• Hur länge kan en slimmad mediebransch fortsätta att attrahera talanger?

I den här studien berättar journalister på olika medier och i olika befattningar om själva kärnan i yrket: drivkraften att berätta, granska och skildra verkligheten. Priset är många gånger högt, eftersom otrygga anställningsvillkor sliter både ekonomiskt och fysiskt på många. Andra känner att nya ägarstrukturer har ökat både arbetsglädjen och framtidstron.

Yrke journalist 
passion, otrygghet, omställning

Yrke journalist_sammanslagen.pdf

Yrke journalist

Våra finansiärer

Mediestudier presenterar en unik undersökning av den svenska bevakningen av det amerikanska presidentvalet, gjord med liknande metod som de återkommande studierna av mediernas valbevakning i Sverige.

det amerikanska presidentvalet 2020 i svenska nyhetsmedier

Kampen om Vita huset

Kampen om Vita huset.pdf

14 december är det dags för lansering av Institutet för mediestudiers årsbok. Hör om årets stora trender tillsammans kunniga experter, mediechefer och ministrar. Boka datumet – och anmäl dig redan idag!

Masskjutningen i Örebro

Mer liknande läsning

No items found